Navelsträngsbank
Den lilla blodmängd som finns kvar i navelsträngen efter att man avnavlat det nyfödda barnet innehåller stor mängd blodstamceller som kan frysförvaras i en speciell navelsträngsbank. Efter upptining kan de användas för transplantation.
Stamceller
Stamceller är källan till alla celler i kroppen. Genom delning ger stamceller antingen nya stamceller eller också utvecklas de till specialicerade celler, som t.ex. hudceller, blodceller eller nervceller
De blodstamceller som finns i benmärgen kan ge upphov till alla sorters blodkroppar. Efter en transplantation är det de blodbildande stamcellerna som ger upphov till en ny benmärg.
Benmärg
Finns inuti de stora benen i kroppen. Det är där de blodbildande stamcellerna finns. Det är de som ger upphov till alla blodceller, såsom röda och vita blodkroppar och blodplättar.
Neupogen
Ett kroppseget hormon som tas av givare som ska donera blodstamceller. Hormonet stimulerar tillväxten av stamceller och ser dessutom till att stamcellerna lämnar benmärgen och går ut i blodet.
Blodkropp
Olika sorters celler i blodet. Det finns röda blodkroppar som transporterar syre och vita blodkroppar som utgör vårt immunförsvar.
Ryggbedövning
En form av bedövning som kan användas istället för sövning vid stamcellsskörd. Den här typen av bedövning används ofta vid t ex knäoperationer och liknande.
Höftbenskam
Är helt enkelt kanten på det stora höftbenet.
Skörd
Vi kallar processen att ta ut blodstamceller för att "skörda" cellerna. Idag används två sätt att skörda stamceller, dels genom att skörda benmärg, dels genom att skörda perifera blodstamceller, alltså utvinna dem ur blodet.
Transfusion, blodtransfusion
Är när man tillför blod eller blodbeståndsdelar i blodbanan hos en mottagare.
I samband med stamcellsskörd kan givaren förlora en del blod. Genom att i förväg ha lämnat blod till sig själv kan givaren få tillbaka en del av förlusten genom en blodtransfusion.
HLA
Står för “Human leucocyte antigen” dvs människans vävnadsantigen.
Enkelt uttryckt gör HLA att kroppen kan känna igen vilka celler som är kroppsegna och vilka som är inkräktare. Därför behöver HLA matchas mellan givare och patient, så att inte de nya cellerna stöts bort.
Det finns väldigt många olika HLA vilket gör det svårt att hitta en givare som är tillräckligt lik mottagaren av blodstamcellerna.
Vävnadstyp
De olika HLA (se ovan) som varje människa har. Man testas vanligen för 6 olika antigen, HLA A, B och Cw samt DR, DQ och DP. Varje individ har ärvt en antigen av vardera sorten från varje förälder. Chansen att två syskon är vävnadsidentiska är 25%.